Rasstandard
Observera!!!
Jag har inte hittat en svensk översättning av rasstandarden på birmor. Jag har satt ihop följande text efter att ha läst, översatt och sammanfogat text från olika hemsidor. Det bör ge en relativt bra beskrivning, men det är inte säkert att den är 100% korrekt. Rekommendation till dig som är intresserad är att söka ytterligare information i ämnet.
KROPP OCH BENSTOMME
Birman är en katt av medelstorlek, inte lika stor som en Maine Coon, men inte heller liten. Birman har en robost benstomme. I förhållande till benen är kroppen lite långsträckt, man kan även säga att benen är korta och robusta i förhållande till kroppen. Hanarna är ofta större med ett kraftfullt huvud och en ståtligare päls runt hals och nacke.
Standard fel:
- för kompakt kroppsbyggnad: kroppen får inte vara kort och rundad (cobby).
- Långa ben i förhållande till kroppen.
- Smal/tunn kroppsbyggnad.
En hona med smal/tunn kroppsbyggnad ska inte användas i avel, dels på grund av att man vill undvika att få fler katter som inte följer rasstandarden, dels med hänsyn till honans (och därmed kattungarnas) hälsa.
FÄRG och MASKNING
Birman är en s.k. colorpoint. Dess mörkare punkter är: nos, öron, ben, svans och genitalier, detta kallas för maskning. Resten av kroppen har samma ton, men i mycket ljusare version, nästan vitaktig.
Birman har 20 färger som egentligen bara styrs av 4 gener. Båda könen kan bli solida/ enfärgade eller tabby/svagt mönstrade. Honor kan även bli Sköldpaddsfärgare. (Lästips: Birmasällskapet - genetik).
Standard fel:
- Liten kontrast mellan färgens maskning och färgen på resten av kroppen.
- Vita fläckar på kroppen.
- Spökmärken på vuxna katter (utom för tabby-varianterna red-point, sköldpadds områden, cream-piont).
En Birma med vita fläckar ska inte användas i avel, därför att detta fel ärvs ned till avkomman. Även om det inte syns i fenotypen (det faktiska utseendet), men det är fortfarande närvarande i avkommans genotyp (bärare av anlaget).
Det är ett allvarligt estetiskt fel, som är diskvalifiserande vid kattutställningar. En Birma med vita fläckar på kroppen ses som en sällskapskatt.
PÄLS
Birman är semi-långhårig katt. Dess päls är silkig, mjuk och kräver inte mycket pälsvård.
Pälsen är kortare runt nos och mun och blir gradvis längre och tjockare runt nacken och hals, just som om de vore en lejonman.
Pälsen är lång över ryggen och bak mot höfterna, för att bli kortare på benen. Pälsen mellan trampdynorna är ofta längre.
Standard fel:
- Ullig päls.
- Underull.
- Matt- och tovbildande päls.
- För lång päls.
- För kort päls.
ANSIKTSTYP
Typen är unik och liknar ingenannan raskatt. Huvudet har ett ganska robost benstruktur, det är bredare än högt, med väl utvecklade kinder och markerade käkben. Nos/mussla är hjärtformade och markerade fast ger ändå ett mjukt intryck.
Ögonen ska sitta brett isär och vara välproportionerliga jämfört med nosen. Alla delar måste harmonisera för att skapa de söta öppna uttrycket.
Standard fel:
- Siameslikande, triangulärt format ansikte.
- Perserliknande, runt ansikte.
- Ögonen för tätt ihop.
Profil:
Pannan ska vara lätt rundad, nosen av mediumlängd, inte för lång (som en Siames) och inet för kort (som en Perser). Den har ett litet stop, mellan ögonen, den är därför inte helt rak över pannan/nosryggen som en Norsk Skogskatt.
Nosens/musslan
Nosryggen är av mediumlängd och den ska vara lätt rundad/ lätt konvex, det kallas för Romansk profil. Nosens längd och bredd ska harmoniera med varandra.
Nosspegeln pekar svagt nedåt och måste vara i vertikal linje med hakan, näsborrarna sitter lågt placerade på nosspegeln.
Standard fel:
- Inget stop.
- Ingen romask profil (nosen ej konvex).
- Underutvecklade kinder.
En markerad Romansk profil är svår att uppnå hos kattungar även om deras föräldrar har det. Denna egenhet går ofta förlorad i samband med avel. De nya färgerna som introducerats i rasen, kommer från parningar med Perser. Detta är anledningen till att kattungar ofta föds utan rätt profil, vilket räknas som ett fel vid utställning.
Ekoboskattens Atlas
BEN
Benen är robusta med stora runda tassar, vilka påminner om deras kusiners tassar på savannnen. Tår och trampdynor är vanligtvis rosa.
Standard fel:
- Smala ben.
- Långa ben.
VANTAR
Tårna på en Birmas tassar har vit päls som kallas för handskarna. Denna egenskap är de som främst särskiljer Birmorna från andra raser. Det är kroppens enda vita områden.
Perfekta handskar är svårt att avla fram i kattungar, även om kattungens färldrar håller sig inom de tillåtna övre- och undre gränsvärerna. Detta gör det ännu svåtrare att avla fram katter av show kvalitét.
Genen för den vita pälsen kan ge vita fläckar på andra delar av kroppen.
Övre och nedre gränser för de vita handskarna:
I överensstämmelse med rasstandarden, måste den vita färgen vara från leden och mellan området till tårna och metakarpen. Den vita pälsen kan gå lite längre upp på bakbenen. På bakbenens baksida slutar vanten i en kil.
Vantarna bör vara symmetriska och ha samma längd. Om vantarna går över tillåtna längden saknar katten showkvalité.
Standard fel:
-Osymmetriska och oregelbundna handskar.
- Färgade pälsområden i hanskarna.
- Framkilar, kallas även för runners/löpare på framtassaran, dvs vitt som sträcker sig upp på frambenen från handskarn.
- För höga eller för låga handskar som int är inom standard gränserna.
- Avsaknad av ett upp och nedvänt V- på bakkilen.
- Avsaknad av vante på en eller flera tår.
- Avsaknad av handske på en eller flera tassar.
Handskar måste finnas på avelskatter, men de kan vara oregelbundna eller icke symmetriska. En Birma utan handskar kan få kattungar med hanskar, men det medför då än risken att deras avkomma i nästa generation saknar handskar. Felet kommer att bli synligt hos "barnbarnen".
ÖGON
De farcinerande blå ögonen är självklart den del av utseendet hos Birman som ger den dess oemotståndliga dragningskraft.
En felaktig avelsplan som inte tar hänsyn till standard på kattens ögon kan resultera i avkomma som saknar den skönhet och dragningskraft man eftersträvar.
Ögonen ska ha en lätt oval form och en intensiv blå färg. Katten tittar ofta tillbaka in i ögonen på den som intensivt tittar på den. Ögats övre ögonlock ska vara mindre rundat än det undre.
Standard fel:
-För tätt sittande ögon.
- Skelning.
- För små ögon.
- Runda ögon.
- Matt och glasartad färg.
- Ljus och svag färg.
- Oenhetlig färg med ljusare och mörkare partier.
- Irisens yttre delar är matta jämfört med center av Irisen.
Skelning är ett typiskt fel på colorpiont färgade katter, vilket nästan utplånats helt tack vare ett gott avelsarbete. En katt som får kattungar med det felet ska inte fortsätta användas i avel, utan passar istället perfekt som någons sällskapskatt.
För runda ögon gör att mycket av Birmans utstrålning och karisma går förlorad. En katt med runda ögon ska endast användas i avel om alla dess andra egenskaper är helt samsämmiga med rasstandarden. Vid avel bör man då använda en partner med ett mer slående och farsinerade utseende.
MASKNING
Maskningen vid ansiktet ramar in ögonen och nosen, med nästippen i centrum. Den är diamantformad och går inte ihop med öronen.
Standard avvikelser:
- Ofullständig maskning, som särskilt hos ljusa katter (ex. Chocklad) begränsas till nosen.
- För stor mask, som når öronen och delar av hals/nacke.
- Vita fläckar i ansiket.
ÖRON
Birmans öron får inte vara för små (se Perser) eller för stora (se Maine Coon). De är av medelstorlek, placerade lätt snett framåt. De får inte vara för högt placerade på skallen, utan bör sitta brett isär. Öronspetsarna är rundade. Formen är som en likbent triangel, med en bas lika lång som höjden.
Standardavvikelser:
- För högt placerade öron, för långa eller för vassa.
- Öronen placerade för nära varndra.
- Öronen bakåt vinkalde.
SVANS
Svansen är av medellängd och plym aktig. Den hålls oftast upprät och svajjar för var steg katten tar. Pälsen är lång och tjock och tovar sig inte. Svanstippen är rund, till skillnad från Ragdollens svans som slutar i en spets. Svansen ska vara så lång att den når skuldran.
Standardavvikelser:
- För kort svans.
- Spetsig svans.
- För lite päls på svansen.
Rasstandarden beskriver den perfekta katten. Helt perfekta katter finns nästan inte, eller är åtminstone extremt ovanligt. Standardavvikelser/fel hos Birman syns lätt i och med den speciella maskningen. Man eftersträvar att ha så stor balans och harmoni hos katterna som möjligt, man måste göra en helhetsbedömning.
Diskvalificerande fel:
-Vita fält i de färgade områdena.
- Mörka fläckar i de vita områdena.
Katter med diskvalificerande fel bör inte användas till avel, men blir fina sällskapskatter.
Ekobo Gård
Svartnö 161
/42 91 Östhammar
Tel : +46 734496351
E-mail: info@ekobo.se